fbpx

Policy för cookies

Vi använder oss av cookies på emmausstockholm.se
Här kan du läsa mer om varför vi gör det, och hur du kan stänga av möjligheten till cookies.

Världshälsodagen – Situationen i västsahariska flyktingläger

Foto: Juan Obregon

Livet i lägren präglas av en brist på resurser, undermålig vattenförsörjning, undernäring och frustration inför framtiden. Levnadsvillkoren har försämrats ytterligare i samband med den globala covidpandemin och att den väpnade konflikten blossade upp på nytt i november 2020.

Covid ett hårt slag mot redan utsatta

Sjukhusen är inte rustade för att hantera behoven som finns och det råder brist på mediciner, hygienprodukter, skyddsutrustning och personal. I samband med covid-19 har majoriteten av utländsk sjukvårdspersonal evakuerats från lägren. Det finns tillgång till grundläggande allmänsjukvård men ingen specialistvård. Vaccinationsgraden för covid-19 är låg och enligt UNHCR har färre än 17 000 personer vaccinerats sedan utbrottet fram till februari i år.

Sjukdomar orsakade av näringsbrist

Matförsörjningen i lägren utgörs huvudsakligen av rationer från FN:s livsmedelsprogram. Matkorgarna med ransoner uppfyller bara minimikraven för humanitär hjälp i krissituationer och är inte tänkta att nära en person långsiktigt. För den västsahariska befolkningen i flyktinglägren har de däremot utgjort den primära källan till näring under flera årtionden. Flera generationer av västsaharier har alltså vuxit upp på krismaten. Detta har resulterat i en stor utbredning av sjukdomar kopplade till näringsbrist och undernäring.


Hälften av alla kvinnor och barn som lever i lägren lider av anemi 

28 % av barnen under fem år lider av kronisk näringsbrist 

 7 % av  barnen under fem år lider av akut näringsbrist

Källa: WFP Februari 2022.


Konsekvenser av näringsbrist

Barn som lider av kronisk näringsbrist riskerar att drabbas av hämmad tillväxt och att inte kunna utveckla sin fysiska och kognitiva förmåga till fullo. Akut näringsbrist kan resultera i svåra sjukdomstillstånd och i värsta fall död. Anemi ger upphov till symptom som dåsighet, yrsel, orkeslöshet och trötthet. Bland gravida kan det även leda till komplikationer i samband med graviditeten och ökar risken för barnsängsdöd.

Den obalanserad kosten i lägren leder även till en hög frekvens av under- och övervikt bland kvinnor. Detta resulterar i sin tur i en rad olika sjukdomar, som cancer, diabetes, högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdomar. Det är en oroande trend att situationen har försämrats de senaste åren och att allt fler barn och kvinnor drabbas av näringsbrist.


I februari månad innehöll en månadsranson i lägren:

  • 8kg vetemjöl

  • 2kg linser

  • 2kg ris

  • 1kg korn

  • 0,92 vegetabilisk olja 

  • 0,75 kg socker

(Det innebär ett intag av kcal 2,135 per person och dag)

Källa: WFP 2022.


Fram till 2017 skickade Emmaus Stockholm konserverad fisk till lägren. Sedan dess har man inte fått något tillskott av animaliskt protein. Foto: Juan Obregon

Konflikt ger upphov till matosäkerhet

I samband med den ryska invasionen av Ukraina har en oro för att matsituationen ska förvärras brett ut sig i lägren. Ryssland och Ukraina står tillsammans för ca 30 procent av världens veteproduktion och konflikten har redan lett till skenande livsmedelspriser. Konfliktens påverkan på produktionen leder även till en stor matbrist och riskerar att utlösa en svår matkris i hela Nordafrika. Länder som Egypten, Tunisien och Algeriet är starkt beroende av import från Ukraina för kunna försörja sin befolkning. Det är de redan mest utsatta som drabbas hårdast av en matkris. 

Begränsad tillgång till rent vatten

En avsaknad av trygg och säker vattenförsörjning utgör också en hälsofara i lägren. Ungefär hälften av vattnet i lägren måste slussas in via tankbilar. Tillgången till rent vatten är begränsad och trots att målsättningen är att förse varje person med minst 20 liter vatten per dag så är det sällan fallet i verkligheten. Vattnet från tankarna är dessutom av sämre kvalité och innehåller höga halter mineraler och salter vilket är skadligt för hälsan. 

Brist på framtidsutsikter leder till frustration 

Många västsaharier uppger att bara ta sig igenom vardagen i lägren är en påfrestande kamp och att det finns väldigt lite utrymme för vila och återhämtning. Svaga utsikter för ett slut på konflikten ger upphov till en stor frustration, särskilt bland ungdomar. Humanitär hjälp från internationella aktörer täcker de mest grundläggande behoven i lägren men bristen på framtidsmöjligheter riskerar att leda till en känsla av hopplöshet, särskilt bland ungdomar. Tyvärr är stödet till dem som lider av psykisk ohälsa begränsat och information kring mental ohälsa och vård är nästintill obefintlig.