fbpx

Policy för cookies

Vi använder oss av cookies på emmausstockholm.se
Här kan du läsa mer om varför vi gör det, och hur du kan stänga av möjligheten till cookies.

#MoroccoGate – Europaparlamentets uppvaknande

EU:s utrikeschef Josep Borrel
© European Union 2022 – Source : EP
EU:s inrikes- och migrationskommissionär Ylva Johansson.
© European Union, 2023

I mitten av december 2022 briserar en skandal i EU-parlamentet som ser ut att bli den mest omfattande korruptionshärvan i parlamentets historia. Belgisk polis misstänker att ett omfattande nätverk har tagit emot mutor från främst Marocko, men även Qatar. Hittills har fyra personer gripits i Bryssel, inklusive en vice talman och en tidigare parlamentariker. Polisen har begärt att den diplomatiska immuniteten för ytterligare två parlamentariker lyfts för att kunna genomföra förhör med dem. 

EU-parlamentet reagerar. Årets första session i EU-parlamentet pågår för tillfället mellan 16-19 januari. I förra veckan annonserades att en så kallad ”brådskande resolution” angående pressfrihet i Marocko skulle debatteras och röstas om, vilket innebar att för första gången på över 20 år skulle parlamentet diskutera mänskliga rättigheter i Marocko. Under måndagens sammanträde lägger dessutom fem av parlamentets totalt sex partigrupper fram begäran om att EU-kommissionen ska göra ett uttalande om #MoroccoGate och en debatt om transparens och översyn ska hållas. 

Till debatten dagen efter representeras kommissionen av svenska Ylva Johansson, som i sin roll haft omfattande kontakter med Marocko när det gäller främst migrationspolitik och ofta gett landet beröm för gott samarbete i frågan. I anföranden, under debatten, från flera ledamöter samt Johansson själv finns ett stort fokus på att beskriva situationen som orsakad av och begränsad till ett fåtal korrupta individer. Men när det gäller de aktörer som misstänks gett mutor gäller det omvända – här ska inte enskilda länder pekas ut utan alla påverkansförsök ska hanteras under samma nya ramverk. Detta trots att man för en månad sedan röstade igenom en resolution med specifika åtgärder för Qatar. Konsekvenserna av bristen på agerande mot det landet som misstänks för mest omfattande involvering har synts tydligt de senaste dagarna. Marocko bedriver samma intensiva kampanjer riktade mot parlamentariker som tidigare. Med skillnad att flertalet av dem verkar fått nog och nu öppet pratar om påverkansförsöken. 

I sitt anförande under debatten säger den österrikiske socialdemokraten Andreas Schieder att

Företrädare från Qatar ska inte längre ha tillgång till Europaparlamentet. Alla politiska beslut som gäller Qatar måste frysas, det gäller också Marocko. Det är därför jag inte förstår varför det just i dessa dagar förekommer företrädare för det marockanska parlamentet här i parlamentet, har vi inte lärt oss ett enda dugg av det som skett? 

Företrädarna han syftar på är inte heller vilka som helst, utan marockanska politiker som fram till skandalen avslöjades hade ett nära samarbetat med både gripna och misstänkta EU-parlamentariker. Politikerna ingår i den marockanska delen av EU-Morocco Joint Parliamentary Committee (JPC), en gemensam delegation av parlamentariker från EU respektive Marocko. I samband med att delegationen skickades till Strasbourg i helgen har alla EU-parlamentets ledamöter mottagit mail där delegationen vill boka möten innan omröstningen på torsdag för att diskutera ”mänskliga rättigheter i Marocko”. Mailen är signerade ”Lahcen Haddad, Co-president JPC”. Värt att nämna är att EU-sidan för tillfället saknar en co-president med anledning av korruptionsutredningen som pågår. Andrea Cozzolino har i dagarna fått avgå från posten, och hans diplomatiska immunitet kommer lyftas eftersom belgisk polis misstänker att han ingått i korruptionsnätverket bakom #MoroccoGate. Innan Cozzolino leddes kommitten av Antonio Panzeri från EU och Abderrahim Atmoun från Marocko, det vill säga en person som idag erkänt att han mottagit mutor från Marocko respektive mannen som misstänks förmedlat dessa.

Under dagens debatt är Ylva Johansson betydligt försiktigare än parlamentarikerna gällande kritiken mot Marocko, landets namn nämns knappt. Spanske liberalen Jordi Cañas ifrågasätter detta samt varför Johansson inte under sitt anförande inte gett dem någon information om hur Kommissionen agerat mot Marocko. Cañas menar att det hade varit bra att veta huruvida EU-utrikeschef, Josep Borrell under sin resa till Marocko tidigare i januari bett marockanska företrädare om förklaringar till det som skett. Han ifrågasätter också varför Kommissionen inte markerat mot den marockanska utrikesministern när han påstått att skandalen egentligen bara handlar om enskilda parlamentariker som driver en förtalskampanj mot honom och Marocko. 

För medan de flesta är överens om att översynen måste förbättras och parlamentariker straffas hårdare vid överträdelser, så påtalar Cañas något viktigt som saknas i debatten. Nämligen att

Det handlar inte bara om interna kontrollmekanismer utan om att kräva förklaringar från strategiska partners och allierade. Det kan inte finnas någon straffrihet i det här parlamentet, men kommer straffrihet ges till de som korrumperar oss?