fbpx

Policy för cookies

Vi använder oss av cookies på emmausstockholm.se
Här kan du läsa mer om varför vi gör det, och hur du kan stänga av möjligheten till cookies.

Fokus på folkrättsliga principer, men tyst om Västsahara

Utrikesminister Ann Linde. Utrikesdeklarationen har stort fokus på folkrättsliga principer men nämner inte Västsahara.
Bild: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Utrikesminister Ann Linde har presenterat regeringens utrikespolitiska prioriteringar.  En feministisk utrikespolitik med fokus på folkrättsliga principer måste nu prioritera stöd till de västsahariska kvinnor som utsätts för eskalerat våld sedan vapenvilan bröts.

Årets utrikesdeklaration har stort fokus på säkerhetspolitik och situationen i Ukraina. Man betonar vikten av folkrättsliga principer så som territoriell integritet, suveränitet och rätten till självbestämmande. Emmaus Stockholm välkomnar det tydliga fokuset på folkrättsliga principer och ser det som positivt, och framför allt nödvändigt, att Ukraina står i fokus i det rådande läget. Budskapet är tydligt, inget land har rätt att kränka en annan nations rätt till självbestämmande och demokrati. Linde noterar att en annektering eller brott mot folkrätten aldrig kommer att ses som legitimt oavsett hur mycket tid som hinner förflyta. Det är en tydlighet som Emmaus Stockholm saknat i det utrikespolitiska arbetet gällande Västsahara, där man i årtionden levt under ockupation och i flyktingläger i väntan på en folkomröstning.

Unik chans att sätta prägel på den politiska agendan

I detta kritiska läge är det avgörande att Sverige fortsätter stå upp för folkrätten och tydligt markerar den svenska linjen. Som partner till Frankrike under det stundande ordförandeskapet i EU har Sverige en unik chans att sätta sin prägel på den politiska agendan och påverka sitt partnerland. Deklarationen välkomnar även USA tillbaka som en konstruktiv samarbetspartner i arbetet för en mer miljövänlig, jämställd och demokratisk värld. Biden-administrationen har fortfarande inte klargjort sin inställning till Västsaharas status. Regeringen bör vid kontakt med USA be om ett klargörande gällande detta.

Det är anmärkningsvärt att varken Nordafrika eller något specifikt land i regionen omnämns i deklarationen med en i övrigt så stark betoning på säkerhet. Framförallt med tanke på dess strategiska läge och den rådande politiska situationen i området. Det vore beklagligt om man som utrikespolitisk aktör släpper bollen och låter den demokratiska gnista som tändes i samband med den arabiska våren slockna. Särskilt i en region som visat sån kraft, inte minst när det kommer till kvinnors rättigheter. 

Handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet

Emmaus Stockholm välkomnar att det ska utformas en ny nationell handlingsplan för kvinnor, fred och säkerhet, samt att en ny global jämställdhetsstrategi för bistånd ska tas fram. Det är positivt att regeringen fortsätter den feministiska utrikespolitiken men vi saknar förslag på konkreta, praktiska åtgärder. Regeringens feministiska utrikespolitik brister i praktiken när det kommer till att stötta västsahariska kvinnor som är aktiva människorättsförsvarare. Könsbaserat våld har, efter krigsutbrottet i november 2020, i de ockuperade delarna av Västsahara ökat kraftigt. Det verkar nu blivit en noga kalkylerad taktik där säkerhetsagenter begår sexuella övergrepp mot kvinnor inom frihetsrörelsen. Ofta sker det i kvinnornas egna hem och med deras familjer närvarande, i syfte att förnedra och avskräcka andra.

Förutom det trauma det innebär för individen så är systematisk användning av sexuellt våld en attack mot hela befolkningsgrupper. Konsekvenserna blir kraftigt försämrade möjligheter att fredligt lösa konflikten. När det gäller Västsahara så har regeringen uppgett att under sin tid i FN:s säkerhetsråd 2018 hade  ”Sverige framgångsrikt verkat för erkännande av kvinnors och ungas deltagande i den politiska processen…”. Men inkluderingar i resolutioner och strategier räcker inte om deltagandet i praktiken omöjliggörs på grund av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. En feministisk utrikespolitik måste prioritera dessa modiga kvinnor som agerar för fred och självbestämmande. 

Deklarationen fördömer hur migranter används som spelbrickor för att främja politiska syften i Belarus. Men den snarlika situationen i Maghreb pratas det sällan om. Marocko fortsätter att använda sitt arbete mot terrorism och migration som hållhakar för att utöva politiska påtryckningar mot EU. Vid upprepade tillfällen har Marocko lättat på sina gränskontroller till följd av missnöje över politiska beslut angående Västsahara. I vågskålen ligger inte bara EU-ländernas förmåga att fatta självständiga politiska beslut utan även tusentals migranters liv. 

Risk för att repressiva krafter avancerar

Hotet mot demokrati och risken för en humanitär kris i Ukraina är allvarlig och ska inte tonas ner. När allas blickar nu riktas mot Ukraina finns en risk att repressiva krafter i övriga världen tar tillfället i akt att avancera utan risk för repressalier. I samband med det stundande ordförandeskapet i EU och att Sverige återigen närmar sig USA har vi en chans att påverka och vara tydliga med att internationella normer ska upprätthållas.

Den globala mobiliseringen för Ukraina är beundransvärd och ett tecken på att internationellt samarbete inte har spelat ut sin roll. Det är i högsta grad levande och en enorm maktfaktor att räkna med. Förhoppningsvis kommer Sverige fortsätta arbeta lika aktivt för rätten till självbestämmande på andra fronter förutom den ukrainska, exempelvis i Palestina och Västsahara. Om inte, måste vi i alla fall se till att internationella minimistandarder och lagstadgade förordningar efterlevs.