fbpx

Policy för cookies

Vi använder oss av cookies på emmausstockholm.se
Här kan du läsa mer om varför vi gör det, och hur du kan stänga av möjligheten till cookies.

Cirkulär omställning avgörande

Vi befinner oss mitt i en klimatkris där vår masskonsumtion spelar en avgörande roll. Nyproduktion i den takt vi har idag leder både till ett enormt slöseri med naturresurser och farliga utsläpp av växthusgaser och kemikalier. Ett hållbarhetstänk måste integreras i alla verksamheter. En omställning till cirkulär ekonomi och ett ökat återbruk är avgörande om vi ska nå klimatmålen. 

I början på oktober bjöd Emmaus Stockholm in till ett event under konferensen Hållbar Kommun. Huvudsyftet med eventet var att diskutera vikten av en mer hållbar textilhantering, där återbruk spelar en avgörande roll. Denna fråga är extra aktuell eftersom även regeringen nu tar steg mot en övergång till cirkulär ekonomi.  

Emmaus Stockholm stödjer kommuner i deras hållbarhetsarbete.

För att uppnå mesta möjliga hållbara textilhantering och miljönytta är det avgörande att öka textiliers livslängd. Här spelar second hand-aktörerna en viktig roll. Genom insamling och försäljning möjliggörs återbruk av hundratals ton textilier varje år. Enbart Emmaus Stockholm samlade 2019 in 450 ton. Second hand-aktörerna har även en viktig roll i att påverka människors attityder till second hand. Om de cirkulära flödena ska få fart och fungera måste fler ändra konsumtionsmönster. Vi måste börja se textilier som en värdefull resurs istället för något som massproduceras och masskonsumeras för att sedan kasseras.  

Producenter av textilier blir ansvariga

Som ett steg på vägen mot en mer hållbar textilhantering har regeringen tillsatt en utredning om producentansvar för textilier som kommer presenteras den 10 december. Utredningen om producentansvaret är en del i regeringens arbete att uppnå Sveriges klimatmål, vår del i FNs globala mål för att bromsa klimatkrisen. Detta är även ett steg på vägen för att vi ska lyckas uppfylla kraven i EU:s avfallsdirektiv, som kräver separat insamling av textilavfall senast 2025.  

Emmaus Stockholm välkomnar alla initiativ mot en mer cirkulär ekonomi. Att nu även regeringen tar tag i detta ser vi som mycket positivt. Förslaget om ett producentansvar är ett viktigt steg för att synliggöra textiliers negativa miljö- och klimatpåverkan. Tanken är att uppnå miljönytta genom att göra textilproducenterna ansvariga för hela processen från produktion till avfall. Eftersom kommunerna spelar en viktig roll när det gäller avfallshantering ville vi under vårt event ta upp hur kommuner runt om i landet kan påverkas av producentansvaret, samt i en paneldebatt diskutera hur största möjliga miljönytta gällande textilier uppnås. Det vill säga hur uppnår vi ökat återbruk och längre livslängd för textilier.  

Diskussionerna blev livliga i paneldebatten. Deltagare i panelen var Birgitta Losman, hållbarhetsstrateg från högskolan i Borås som ansvarar för utredningen om producentansvaret, Catarina Östlund, avfallshandläggare från Nacka Vatten och Avfall samt Marcus Jäger, konceptutvecklare på SÖRAB, ett regionalt avfallsbolag som ägs av nio kommuner. 

Under debatten påpekade Birgitta Losman att utredningen inte kommer innehålla alla svar, men att tanken är att bevara nuvarande bra initiativ i kommunerna så att sådant som fungerar värnas vad gäller ideella, kommersiella och kommunala arbetsmetoder. 

Cirkulära flöden måste öka

Alla i panelen var överens om att de cirkulära flödena måste öka i samhället. Marcus Jäger påpekade att de samlar in mängder av material på SÖRAB, men att cirkuläriteten i fölöden inte kommer fungera förrän efterfrågan på att köpa begagnat också ökar.  

Catarina påpekar att samarbetet med ideella second hand-aktörer som samlar in både hela och trasiga textilier fungerar väldigt bra i Nacka kommun och hon vill att sådana samarbeten ska kunna fortsätta verka under producentansvar. Något som Birgitta bekräftar.  

”Insamlingssystem av textilier ska inkludera befintliga ideella second hand aktörer där ett viktigt professionellt arbete görs inom sortering av textilier, sa Birgitta.  

Hon tillägger att alla lösningar inte ryms inom utredningen, men att hon funderar på många olika alternativ.  

”Kanske kan en form av pantsystem för kläder vara en väg att gå”, lägger hon till. Självklart är även att kraven för textilhanteringen anpassas till olika kommuners olika förutsättningar. 

På en fråga om vilka tre saker paneldeltagarna helst skulle önska sig för att ett producentansvar för textilier ska fungera är alla överens om att cirkulära flöden måste underlättas och öka. Catarina Östlund uttrycker det så här: 

”Hur kan vi styra så att nyproducerad textil blir betydligt dyrare? Det behövs ekonomiska styrmedel så att vi kan bromsa inflödet av nyproducerat. Den andra saken jag önskar är att ideella aktörer som hjälper oss öka återanvändningen av textilier ska kunna fortsätta verka, kanske genom moms- och skattebefrielser. Den tredje saken jag önskar är att Naturvårdsverkets, Kemikalieinspektionens och Konsumentverkets kampanj #textilsmart får fortsätta verka i flera år liksom initiativet F/ACT Movement där modeintresserade uppmanas göra mer hållbara köp”. 

Även Marcus Jäger håller med om att second hand bör skattebefrias. ” Prisskillnaden mellan nytt och second hand måste bli större säger han. ”En producentutredning är superbra,” lägger han till.  

”Nyckeln till cirkuläritet ligger inte i vem som ansvarar, utan i hur vi konsumenter och samhället väljer att se på produkter – du kan inte identifiera dig med de produkter du äger”, säger Marcus Jäger 

Birgitta konstaterar att producentansvar är viktigt och bra, men att det inte är tillräckligt för att ändra beteenden, till det behövs bättre styrmedel. Hon sammanfattar målet med producentansvaret för textilier med att säga att det ska ses som ett styrmedel för att i första hand uppmuntra återbruk och i andra hand återvinning på ett sätt som möjliggör att producenter betalar och miljönytta uppstår. 

En omställning mot cirkulär ekonomi är avgörande för om vi ska kunna bromsa miljö- och klimatkrisen och säkra en bättre framtid för kommande generationer. Därför verkar Emmaus Stockholm för hållbar textilhantering, både genom att praktiskt samla in och verka för återbruk, men också genom att sprida kunskap om textiliers negativa miljöpåverkan. Vi verkar aktivt för att största möjliga miljönytta ska uppnås, nämligen genom att fler väljer att både använda sina textilier längre och att köpa mer second hand. För att uppnå maximal miljönytta ska plagg efter användning och återanvändning till sista återvinnas genom att fibrer används på nytt. 

Emmaus Stockholms hållbarhetsarbete 

Att verka för en omställning mot cirkulär ekonomi är centralt i Emmaus Stockholms arbete. Vårt fokus är hållbar textilhantering eftersom nyproduktion av textilier är en av de mest förorenande industrierna i världen. Vi samarbetar och stödjer därför alla initiativ mot en hållbar omställning. 

Läs gärna mer om producentansvaret och håll utkik efter utredningen som kommer presenteras 10 december 2020. 

Läs mer här: 

Naturvårdsverket: https://bit.ly/3kfXGmr

Regeringens hemsida: https://bit.ly/34dFvIF

Håll även utkik efter utredningen då den presenteras 10 december 2020.