Det går inte att slänga bort grejer – allt du slänger måste ta vägen någonstans. Varje år kasserar vi européer i genomsnitt 11 kg textilier per person. Många av plaggen har endast använts 7-10 gånger. Följden blir att flera miljoner ton textilier årligen deponeras i ständigt växande klädkyrkogårdar i världens mest utsatta länder. Minst lika stora mängder bränns upp. Vi kommer aldrig att kunna uppnå målen i Agenda 2030 utan att ändra vårt sätt att konsumera varor till att cirkulera material. I veckan uppmärksammas detta via kampanjen Europa minskar avfallet, i år med särskilt fokus på textil.
Under de senaste fem decennierna har världens befolkning fördubblats, materialutvinningen tredubblats och bruttonationalprodukten fyrdubblats. I takt med att vi människor blir allt fler och köper allt fler saker, som i sin tur bidrar till ökat avfall, är det inte hållbart med en linjär ekonomi med ständig tillväxt som drivkraft. När kostnaden för jungfruliga material inte speglar deras påverkan på miljö och samhälle finns få incitament för att hushålla med resurser. Under de sex åren mellan miljökonferenserna i Paris 2015 och Glasgow 2021 förbrukade den globala ekonomin 70% mer jungfruligt material än vad jorden kan fylla på. Och trenden ser inte lovande ut; på bara två år minskade den globala cirkulariteten från 9,1 % 2018 till 8,6 % 2020. Det är därför oerhört bråttom att ställa om resursanvändningen för att skydda våra ekosystem och minimera den skada vi redan orsakat.
Textil- och klädindustrin är en av de mest förorenande branscherna. Anledningen är den stora påverkan på markanvändning och vattenförbrukning samt utsläpp av kemikalier och växthusgaser i alla led; från produktion till distribution, i användningsfasen och under avfallshanteringen. Modeindustrin står för ca 10% av de globala utsläppen av växthusgaser och andelen ökar för varje år. Om utvecklingen fortsätter i nuvarande takt så kommer den stå för en fjärdedel av världens utsläpp år 2050.
Den största klimatpåverkan från textilier sker i tillverkningsfasen. En hoodie av bomull kräver mer än 7 000 liter vatten i tillverkningsprocessen, vilket motsvarar fem års konsumtion av dricksvatten för en person. Stora mängder förorenat vatten släpps ut från produktionen eftersom många av anläggningarna saknar fungerande vattenrening eller brister i att hantera kemikalier. Utsläppen bidrar till övergödning och utsläpp av gifter som skadar levande organismer och deras livsmiljö. Tillverkning, distribution och försäljning av en bomullshoodie orsakar dessutom utsläpp av 6 kg växthusgaser. Insamling, sortering, prismärkning och försäljning av samma hoodie som skänks och köps på Emmaus Stockholm, orsakar bara utsläpp på några få gram.? Det innebär att man kan köpa 279 begagnade hoodies för samma miljöpåverkan som en nyproducerad.
Den enskilt viktigaste åtgärden för att minska miljöpåverkan från textilkonsumtion är att minska nyproduktion och istället förlänga livslängden på de textilprodukter som redan är tillverkade genom att vårda, reparera och byta med varandra. Och här kan vi alla bidra. Emmaus Stockholm jobbar för minskad konsumtion, återanvändning av produkter och material, remake och återvinning. Du som konsument kan alltid, påverka genom att förändra ditt sätt att köpa, använda och vårda textilier. Vi måste alla hjälpas åt för att uppnå målen i Agenda 2030 och ändra vårt mindset från att konsumera varor till att cirkulera material. Kom ihåg att det bästa avfallet är det som aldrig uppstår.
#wasteisoutoffashion #europeanweekofwastereduction #emmausstockholm #hållbarkonsumtion #slowfashion #cirkulärekonomi #helasverigecirkulerar #blackfriday #whitemonday #circulareconomy #cirkulärkonsumtion