fbpx

Policy för cookies

Vi använder oss av cookies på emmausstockholm.se
Här kan du läsa mer om varför vi gör det, och hur du kan stänga av möjligheten till cookies.

1 år med bruten vapenvila

Vapenvila bruten, nytt sändebud, seger i EU-domstolen och ett lågintensivt krig som pågår. Nu har det snart gått ett år sedan Marocko bröt det 30 år långa FN-medlade fredsavtalet. Vi blickar tillbaka och sammanfattar situationen i Afrikas sista koloni – Västsahara.  

Konfliktläget i Maghrebregionen förändrades drastiskt i och med att väpnad konflikt åter bröt ut mellan Marocko och Västsahara i november 2020, en konflikt som fortfarande pågår. Marocko och Algeriet har brutit sina diplomatiska förbindelser. Algeriet anklagar?Marocko för spionage?och bränder i norra Algeriet. Det politiska läget i regionen är oroligt och den demokratiska utvecklingen går inte som vi hoppats. Samtidigt ökar den politiska osäkerheten i hela regionen och därmed finns det risk för att civilsamhällets utrymme att verka minskar. 

1 år av bruten vapenvila har inneburit att våld och trakasserier eskalerat i ockuperade Västsahara. Poliser har vandaliserat och plundrat hem, misshandlat och torterat människorättsaktivister, hindrat dem från att lämna sina hem, förhindrat dem tillgång till mat, medicin och behandling för skador orsakade av poliserna och utfärdat dödshot. Västsahariska kvinnor och flickor har blivit särskilt utsatta från marockansk polis och militär på ett sätt som vi inte sett tidigare. Det har tillexempel genomförts offentliga förtalskampanjer, ofta på sätt som uppmuntrar till hat och våld mot kvinnorna som verkar som aktivister och/eller journalister. Det finns otaliga dokumenterade vittnesmål om fruktansvärda trakasserier och övergrepp gentemot kvinnor. Poliser och militär verkar för tillfället med total straffrihet för övergrepp mot aktivister, inklusive våldtäkter.  

Den västsahariska flaggan vid ett staket i saharaöknen efter bruten vapenvila
Foto: Juan Obregón/ Emmaus Stockholm

Marocko har under året återigen visat vad det är kapabla till genom att utföra utpressning på Spanien. I april fördes den västsahariske presidenten Brahim Ghali till ett spanskt sjukhus för att vårdas för Covid-19. När Marocko fick reda på det blev läget spänt. På bara några dagar skedde en rekordökning av migranter, mellan 8 000 – 10 000, som tog sig in i Spanien via enklaven Ceuta som är EU:s enda landgräns mot Afrika. Analytiker varnade för att Marocko nyttjar illegal invandring som utpressning mot Spanien och EU. 

Men det finns också ljusglimtar när vi sammanfattar det senaste året. Nyligen fastställde EU-domstolen att Västsahara inte kan innefattas i handelsavtal mellan EU och Marocko. Därmed ogiltigförklaras och upphävs delar av EU och Marockos handels- och fiskeriavtal. Domen är en betydelsefull seger för det västsahariska folket. Att Västsahara inte är en del av Marocko markerar en viktig milstolpe i västsahariernas kamp för självbestämmande. Domen är tydligare denna gång. Den hänvisar till att territoriet och dess naturresurser tillhör det västsahariska folket och att folket representeras av Front Polisario. Det innebär bland annat att EU själva kan krävas på skadestånd eftersom unionen har slutit ett olagligt avtal med Marocko över Västsaharas naturresurser de senaste åren.  

Men även om domen är en stor seger, så är den inte oväntad. Liknande ärenden har redan varit uppe i EU-domstolen både 2016 och 2018. Även då har domstolen dömt till västsahariernas fördel. Trots tidigare domar förändrades då ingenting i praktiken. EU fortsatte tillämpa sina avtal med Marocko på Västsahara. 

2019 avgick den tyska diplomaten Horst Köhler från sin roll som FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Västsahara. Efter två års dödläge har den svensk-italienske diplomaten Staffan de Mistura nu fått i uppdrag att ta över rollen. Ett FN-sändebud måste accepteras av båda parter i konflikten. Av de 13 kandidater som FN föreslagit har Marocko nekat till 11 och Polisario till två.  

Antalet fall av Covid i lägren ökar. I dagsläget är det begränsat med antal personer som får träffas på offentliga platser. Den första internationella resan där flera europeiska organisationer, journalister, politiker och aktivister kunde genomföras i oktober. Våra samarbetspartners har inte bara behövt hantera att ett krig brutit ut efter ett 30 år långt eldupphör, de har också behövt hitta lösningar för att arbeta under en global pandemi.  

Den ideella fredsorganisationen NOVA utanför deras lokal i de västsahariska flyktinglägren.
Vår samarbetsorganisation NOVA, som är baserad i de västsahariska flyktinglägren, har fått hitta nya sätt att arbeta sedan pandemin bröt ut.
Foto: Juan Obregon/ Emmaus Stockholm.

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres skriver i sin årliga rapport att ”läget i Västsahara försämrats kraftigt det senaste året”. De väpnade striderna pågår långt ifrån bebyggelsen, men alla västsaharier påverkas i hög grad av krigets återkomst ändå.? I västsahariska städer som El Aaiún, som många?civilsamhällesorganisationer?är baserade i, vittnar våra samarbetspartners om en ökad militarisering och ett krympande utrymme för civilsamhället. Förutom närvaron av marockansk polis och säkerhetsagenter i det offentliga rummet så syns en tydlig eskalering av hot, våld, förföljelse och såväl fysisk som elektronisk övervakning.??