Policy för cookies

Vi använder oss av cookies på emmausstockholm.se
Här kan du läsa mer om varför vi gör det, och hur du kan stänga av möjligheten till cookies.

”Vi väljer inte att arbeta med politik, vi föds in i politiken”

Suelma Beiruk tvingades fly från sitt hem när Västsahara ockuperades av Marocko på 70-talet. Under hela sitt liv har hon kämpat för västsahariernas rätt till självbestämmande. Engagemanget började i en studentorganisation och fortsatte sedan till kvinnounionen, organisering av flyktinglägren och nu senast som vice president i det panafrikanska parlamentet i Afrikanska Unionen.

Suelma Beiruk har aldrig fått uppleva ett fritt Västsahara. Under hennes uppväxt var landet ockuperat av Spanien. Efter påtryckningar från FN drog sig Spanien tillbaka men slöt i hemlighet ett avtal med Västsaharas grannländer Mauretanien och Marocko om att de skulle få ta över territoriet mot att Spanien fortsatt fick en del av vinsten från landets naturresurser. Mauretanien blev inte långvariga som ockupationsmakt men Marocko håller ett hårt grepp om Västsahara än idag. I samband med Marockos invasion utbröt ett krig och tusentals västsaharier tvingades fly ut i öknen över landgränsen till Algeriet där Marockos bomber inte föll.

Suelma Beiruk, Västsaharas representant i Afrikanska Unionen. Foto: Juan Obregón/ Emmaus Stockholm

När Suelma kom till lägren engagerade hon sig i organiseringen av samhället. Hon blev snabbt involverad i kvinnounionen där hon ansvarade för internationella frågor. Parallellt med det arbetade hon som direktör för lägrets förskoleverksamhet. Suelma har ägnat en stor del av sitt liv till politik och kämpat för västsahariernas rätt till självbestämmande.
– Vi västsaharier väljer inte politik som en karriär, det är något vi dras in i på grund av den svåra situation vi befinner oss i. Vi måste engagera oss politiskt för att få ett stopp på ockupationen och brotten mot de mänskliga rättigheterna, säger Suelma.

Suelma fortsatte arbeta politiskt och blev invald i Afrikanska Unionen som ledamot och vice president för det panafrikanska parlamentet. Västsahara är fullvärdiga medlemmar av unionen och har stort stöd från afrikanska länder som har erkänt staten. Trots att de har ett brett stöd är det viktigt att Suelma och hennes kollegor ständigt påminner om situationen för att hålla frågan uppe på agendan. Framförallt sedan 2017 då Marocko återigen blev medlemmar i unionen. Marockos representanter stod framför Suelma, som då var vice president för unionen, och bekräftade att de skulle följa Afrikanska Unionens grunddokument som bland annat fastslår att alla medlemmar måste respektera bland annat territoriella gränser och mänskliga rättigheter. Suelma som är övertygad om att Marocko snart kommer lämna unionen igen berättar att de försöker skapa grupperingar och splittringar bland ledamöterna.
– De hade antagligen kvar bilden av att unionen bestod av fattiga länder som lätt skulle gå att manipulera. Men det är ett nytt Afrika. Polisario har de andra medlemmarnas stöd. De afrikanska länderna kan inte acceptera ett land som ockuperar ett annat, inte med den historien av kolonisation som många länder har. Min övertygelse är att Marocko trodde att de kunde köpa sympatier, men eftersom att de har misslyckats kommer de att lämna sitt medlemskap.

Västsahara var det första landet i Afrikanska Unionen som hade en majoritet kvinnor bland sina representanter. Suelma har besökt Europaparlamentet ett flertal gånger i sitt arbete och berättar att hon blev förvånad när hon kom dit första gången.
– Europeiska Unionen har ett rykte om sig att värna jämställdhet och kvinnors deltagande i beslutsprocesser. Men efter att ha besökt Europaparlamentet är min uppfattning att Afrikanska Unionen har kommit mycket längre när det kommer till kvinnors inflytande och kvinnor på ledande positioner.

Suelma berättar att Sverige är ett land som ligger västsaharierna varmt om hjärtat eftersom att Sverige var bland de första länderna som visade solidaritet med Västsahara efter Marockos ockupation. Men besvikelsen var stor när Sverige, i början på 2016, drog tillbaka löftet om att erkänna staten.
– Det är inte bara för sakens skull. Sverige är ett modernt land och om ni erkände oss tror jag att det skulle bryta den europeiska blockaden. Flera länder i Afrika och Syd Amerika har redan erkänt oss men fortfarande inget land i Europa. Ett erkännande från ett europeiskt land skulle antagligen även hjälpa oss att bli medlemmar i FN och andra internationella institutioner. Vi behöver ert stöd, avslutar Suelma Beiruk.